-Stackars dig, sa psykiatern. Kan du berätta för mig varför du dricker så mycket?

Tanken var fin, att vi skulle rida i paddocken idag igen och öva på allt vi lärt oss. Men, sedan Jorik bröt av i galoppen några gånger i går och jag hamnade i otakt, så känns länden som ett stort stelt infalmmationsområde. Alltså, ofrivillig vila, Voltaren creme, Citodon samt telefonsamtal till min vän "naprapaten". Hoppas han kan ta emot imorgon redan......!! Går värre än boende på Kristinagården. Surt.

Idag red vi i Åsby och var duktiga och jobbade på hemläxan. Det går lite bättre för varje gång faktiskt.

Vi är båda ringrostiga i början innan vi hittar tempoväxlingar och halter men det går snabbare att hitta det nu.

Det blir några extra halter om Jorik inte lyssnar och snart nog så är han med i matchen igen! Skulle jag rida i paddocken fem dagar i veckan så satt det här snart nog, men av någon förunderlig anledning så har jag varken tid eller lust att bara vara där så mycket.....Det är ju så mycket jag vill och behöver lära honom ute också.......!

Johan fick också rida lektion idag, under mig. Lika bra att han får lära sig det jag lärt mig på lektionerna och han slipper göra de misstag jag själv gjort. Svårare att lära en gammal hund att sitta en att lära en valp nytt=)

Han blir bättre och bättre, förstår att räta på ryggen, sänka händerna och har nu även travat på volt samtidigt som han ska trycka ut Jorik på en 20 m volt. Han tyckte det var lite marigt men kul!!

Äntligen klar med den två månader långa utbildningen! Kanske hjärnan kan sluta kännas som en tvättsvamp nu.

Det har varit mycket nytt, VARJE dag men jäkligt intressant. Dimplomen hänger inramade i hallen, ska nog sätta upp ett fotogafi på mig själv och ett levande ljus så kan jag ha det som ett altare och tillbe mig själv när jag går förbi=)

Fast lärandet tar inte slut här, det fortsätter i flera månader till och även mycket övningar ska klämmas in innan vi drar igång i skarp läge.

Men avslutningen firas med en flaska gott Rioja vin!

Återigen var vi ute på en skrittrunda i det becksvarta mörkret. Vi tog samma väg som igår bara för att få honom van vid en och samma väg vid mökerrunda till att börja med. Och såklart så skulle jag ha över Jorik över bron idag!

Johan höll sig på behörigt avstånd om jag skulle börja dansa runt med Jorik, men det slapp jag. Lite tveksam var han allt, men två skänklar/sporrar i sidan och tveksamheten gick raskt över. Det var en hur avslappnad och lugn skrittrunda som helst, sånt där som gör att jag bara älskar denna kuse så mycket!

Vid intaget av Jorik idag, vilket skedde vid 18-tiden, hästarnas normala intagstid, så bestämde sig Kaggson för att han ville absolut inte stanna kvar i hagen. Jag hade precis fått ut Jorik, då Kaggson körde huvudet under eltråden och stack iväg efter oss in i stallet. Här ska inte stannas kvar i onödan......! Han for in i boxen där kvällsmaten låg och kände sig väl allmänt nöjd över sin bedrift!

Men han var inte nöjd när jag skulle rida iväg på Jorik. Vilket liv det blev på honom. Julie och Vincent stod ju kvar i den andra hagen och väntade på insläppet så han hade ju inte sällskap i stallet. Man kan inte både ha kakan och äta upp den....

Det blev premiär på riktig mörkerritt idag. Iklädda reflexer från hov till hjälm så bar det iväg ut i skogen. Johan var med och gick. Måste ju motionera honom också, ingen rast, ingen ro......=)

Det var halv om inte hel storm ute, speciellt ute vid fälten och på vägarna. I skogen var det riktigt mysigt om än väldigt kolsvart. Jorik var lite på tårna men inget märkvärdigt, det var bara bron som såg otäck ut idag, så vi fuskade lite och skickade över Johan först för att kolla att den inte skulle sluka oss. Och hör och häpna, det gjorde den inte den här gången heller.....

Och för första gången så mötte vi en person i "människobyn" och då har jag ridit runt i dom här trakterna i ett år. Ja, bättre sent än aldrig.

En bild tagen för ett par veckor sedan i hagen "Hilton". Jättestor och fin hage med

mycket att pyssla med för kärleksparet!

Jorik fick ledigt idag efter alla ridturer i helgen. Han gråter nog inte mycket över det, han har ju sin kära Kagsson.

I övrigt lite jobbigt med hösten när man ska rida, Tycker det är svårt att hitta kläder som passa klimatet. Det som är för kallt i början är alldeles åt h-e för varmt när man är klar. Kanske ska titta över min klädutrustning.

Men det blir väl svindyrt då i och för sig, för det finns så mycket man vill ha.......hmmm...

Jorik får stå och vila idag, själv ska jag storhandla har jag tänkt, så att jag inte svälter under veckan...